UPPDATERING: Sedan jag skrev den här texten har jag lugnat mig något. Amelia Andersdotter (PP) har förklarat och förtydligat lite kring de potentiella regleringarna och åldersbegränsningar, som du kan läsa mer HÄR (scrolla ner för hennes kommentar).

Problematiken kring lagstiftning som så uppenbart inte har koll på dagens unga i Europa kvarstår dock, och jag ändrar därför inte i texten nedan i efterhand!

Jag håller på att utforska detta vidare, och om du vet mer får du gärna kommentera eller skriva till mig!

EU-kommissionen väntas i veckan besluta om de sista detaljerna i en ny lag (General Data Protection Regulation eller GDPR). Lagen kommer att påverka samtliga medlemsländer, och efterträder EU-direktivet om skydd av personuppgifter 95/46/EC. Arbetet med lagen har pågått sedan 2012, och filats på i flera instanser inom EU och ministerrådet. Implementering kommer att ske under en tvåårs-period med trolig start under början av 2016.

Det här bör alltså vara något som är så gott som spikat, färdigt, finito. Flera av förändringarna och uppdateringarna under åren har skett i samråd med offentliga instanser och organisationer, men nyligen kom det fram att en stor modifikation gjorts utan att allmänheten informerades eller blandades in. Sedan det senaste utkastet kom ut har organisationer, privatpersoner och forskare levererat hård kritik – som hittills ignorerats.

Modifikationen föreslår att alla under 16 år måste be om sina föräldrars tillstånd innan de får använda tjänster som kräver samtycke & är kopplade till internet. Ladda ner en app? Be om lov. Skriva blogginlägg? Be om lov! Söka på ”Cute Kitten Video”? BE OM LOV DÅ! Innan ändringen var åldersgränsen satt till 13, som går att se som viss industristandard för onlinefunktioners utformning. Jag tycker att båda gränserna är lika illa.

Sista-minuten vändningen är ett hårt slag mot allt som heter privatliv, och det är skrämmande att se politik som skiljer medborgares rättigheter åt bli till verklighet. Om du är 13 till 16 år gammal är chansen redan rätt så stor att du använder internet för att göra skolarbeten, använda sociala medier, få tillgång till information, spela spel, lära sig mer om sig själv & omvärlden, och mycket mer. Glöm inte heller att internet och forum kan vara ett oerhört stöd för många med problem, eller som stöter på diskriminering. På internet hittar unga säkra rum och plattformar med likasinnade eller mer erfarna som kan ge råd.

Att förslaget också går emot vetenskapen inom området talar ett tydligt språk om hur lite EUs lagstiftare vet om Europas unga idag. Det stämmer att det finns utmaningar med ungas användande av internet, och det finns definitivt en funktion för vuxenvärlden att fylla som vägledande för att det ska finnas säkerhet. Men idag är det inte unga som framför allt skapar och sprider hat, okunskap eller felaktiga länkar – det är vuxna. Vissa menar att unga idag som vuxit upp med internet tydligare kan se kritiskt på webbmaterial eftersom att de är vana med att ta sig fram i det digitala landskapet – mer så än vuxna. Den ökade byråkratin skulle också skada skolan, inlärning och viktiga sociala funktioner, där skolor skulle behöva be om lov från samtliga klassens föräldrar innan arbete över internet skulle kunna fortgå. Idag använder flera svenska myndigheter & organisationer sociala medier för att sprida lättillgänglig kunskap, och majoriteten av svenskar får sina nyheter online. Är det bara för vuxna?

David Finklehor, forskare vid Universitetet i New Hampshire, hävdar att världens unga visar upp många kvalitéer som generationerna innan saknat. Vi dricker mindre alkohol, begår färre brott och utbildar oss i högre utsträckning. Att se hur världen steg för steg blir bättre med de unga i framkant ger hopp, och det är tråkigt att EU sätter fingrarna i öronen och blundar för det.

Vidare är att, oavsett hur högt vi höjer förslagets rent antidemokratiska aspekter, inte alla föräldrar alltid agerar för sina barns bästa. Även om förslaget gör ett undantag för direkta supportfunktioner (så som BRIS hjälpchatt) rycker EU bort den livlina som unga hittar i respons och samtal från jämnåriga, om inte föräldrar godkänner användandet först.

Att tumma på ungas privatliv är att tydligt gå emot barnkonventionen, och unga ska inte behöva blanda in sina föräldrar i varje steg av sina liv. Barnkonventionen reglerar tydligt att unga röster måste få höras, inte bara i frågor som rör dem själva. Det ska vara lika självklart att någon som är 15 år får yttra sig om politiska, sociala eller kulturella frågor som någon som är 55. Du har även precis samma rätt att organisera dig i föreningar och organisationer.

Förslag är en tidsmaskin tillbaka till när åsikter var för vuxna, och ungas delaktighet betydde att få välja färg på sin leksak.

Skriv på namninsamling mot förändringen: HÄR

Mer info: http://www.antibullyingpro.com/blog/2015/12/11/letter-expressing-concern-to-the-draft-general-data-protection-regulation-13to16

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s